Semester
Australien och Thailand är länderna jag ska besöka.
Ska vara borta i två månader och åker nu på måndag så tyvärr blir det ett uppehåll från bloggen då. Ber om ursäkt för det. Ni är så många som tittar in här varje dag och det gör mig så glad. Vet att jag inte har uppdaterat så som jag skulle ha velat. Men vet att nu till våren är en tid då många funderar vad de ska göra till hösten och kanske då funderar på att åka som au pair. Så när jag kommer hem lovar jag att uppdatera bloggen flitigt. Ge tips och ideér och skriva mycket!
Förra veckan var jag och pratade på två au pair möten och jag blir så avundssjuk på alla som är påväg att åka iväg.
Att åka som au pair är något av de bästa jag har gjort. Man lär sig så otroligt mycket, man blir mer självständig och växer som person. Jag reser själv nu när jag ska iväg och det hade jag aldrig vågat utan au pair livet som erfarenhet.
Så nu ska jag uppleva nya länder och kulturer! Har verkligen resfeber nu.
Hoppas vi hörs när jag kommer hem igen i början av mars!

Vänner från världens alla hörn
Om en vecka åker jag för att hälsa på dessa tjejer, som jag träffade när jag var au pair, i deras hemländer.



Någon som kan gissa vilka länder jag ska till?
Pengar
Jag sommarjobbade innan jag åkte till USA och de pengarna behövde jag inte använda i USA då man får lön direkt när man kommer dit. Man får lön, 197 dollar, varje vecka så man har så man klarar sig. Jag kunde till och med spara.
Så har du lite sparpengar kvar hemma i Sverige så klarar du dig!

Emma, som skickade en fråga om att bila genom USA får gärna höra av sig igen då din adress inte fungerade.
Happy New Year!
Spännande att se vad 2012 bjuder på.
Min plan var att lägga ner bloggen nu när 2011 blir 2012, men jag är inte redo än. Trots att mitt bloggande har varit riktigt dåligt så är min ambition att skriva några saker till innan jag är redo att stänga ner bloggen.
Hoppas ni, mina kära läsare, hänger med mig in i 2012.
Gott nytt år!!!
God Jul mina kära bloggläsare!

Jul i USA 2008!
Saknad och hemlängtan
Mitt svar blir: Varje dag!
Jag tänker på min värdfamilj och USA varje dag. Men alla dagar är inte jobbiga. Däremot finns de dagar då jag känner mig ledsen och saknar dem så det gör ont. Men det är något jag lär mig att hantera och leva med. Det är inte alltid lätt men jag försöker och det går.
Nu runt jul är det lite jobbigare men då har jag sysselsatt mig med att köpa julklappar och en stort paket fyllt med julklappar skickades till USA.
Det är svårt att förklara. Jag byggde under två års tid upp ett liv där och helt plötsligt ska man lämna det. Jag hade tur som fick en underbar värdfamilj och jag vet att jag alltid kommer att ha kontakt med dem. De kommer alltid att vara min amerikanska familj och jag kommer alltid att ha ett andra hem i USA.
Jag har varit borta i lite mer än ett år men har ändå haft turen att åka och hälsa på dem två gånger, sammanlagt en tid på 6 veckor. Det är inte illa!
Så ja, jag känner ofta en hemlängtan till USA och min värdfamilj. Vissa dagar jobbigare, visssa dagar är det jättebra. Men jag lär mig att hantera det.
Jag ser fram emot mitt nästa besök, även om jag inte vet när. Och jag längtar tills den dagen då jag får visa dem Sverige. Det här är bara början...!

Min julklapp jag fick förra året från barnen. Den kramar jag när saknaden blir för stor och jobbig. Det hjälper!
Skvaller när det är som bäst!


Sista dagarna i USA
Bakade chocolate chip cookies med den minsta tjejen.


Jag var barnvakt den sista helgen åt all fyra barnen. Vi åkte till Build a bear så alla barnen fick göra en varsin nalle. De följde också med mig när jag köpte några julklappar.
På kvällen hade vi filmkväll och myste. Resten av helgen blev det lek, mys, spel osv. Det var mycket jobb men samtidigt helt underbart att få spendera tid med mina älskade barn.


Sen kom dagen då det var dags att åka hem igen. Jättejobbigt som alltid!
Min värdmamma skjutsade mig till flygplatsen och innan hade vi lunch på "Cheesecake factory". Så gott!

Avocado eggrolls


Red velvet cheesecake
Min resväska vägde precis så mycket som den får väga. Vilken tur!
Tur hade jag också när det kom till mina flygresor på hemvägen. Allt funkade, allt var i tid och min väska försvann inte.
Hade haft tre helt underbara veckor hos min Amerikanska familj!
En dag i New York City
Såklart var ett besök till NYC självklart. 

Kom dit vid tio och då gick jag förbi Times Square. Måste alltid göra det. Det stod några och spelade musik där och den första låten jag hör är "Empire state of mind". Känslan som jag fick då var helt obeskrivlig!







Gick sen och hade lunch i Bryan Park med min syssling Julia. Efter det letade jag reda på Gossip girl inspelningen. Tyvärr hade de precis spelat in utomhusscenerna och gått in. Så himla typiskt! Men jag hängde där i ett par timmar och sen skulle de ha lunchpaus. Såg Dan och Serena åka iväg i en bil och såg sen Blaire när hon hoppade in i en bil. Coolt, värt all väntan!
Lägger inte upp några bilder på vart de spelade in så jag inte ger några spoilers. 



Men jag ville se mer av NYC så jag lämnade och begav mig ner till Ground Zero. Ville se minnesplatsen. Man behövde ha biljett för att komma in. De var dock gratis men man fick till en speciell tid. Klockan var fyra och jag fick till klockan sju. Åkte upp till Times Square igen och åt en snabb middag. Sen gick jag in i några affärer och shoppade innan det var dags att åka ner igen.









Efter säkerhetskontroller kom man in. Jag har svårt att sätta ord på hur det var. Det var maffigt, speciellt och sorgligt. Det var mörkt nu vilket gjorde allt lite mer speciellt. Brandmän och militärer stod och hade någon slags minnestund. Det är svårt att förstå att folk är här för att hedra någon de kände. Det är ingen turistattraktion där folk som jag bara går in för att ta bilder. Någon går där för att hedra sin pappa, sin son, sin man. Att se människor göra det var speciellt. 








Efter det åkte jag ut till Brooklyn och gick så att jag kunde se Brooklyn Bridge och NYC upplyst. Mäktigt och så snyggt!
Sen fick jag skynda mig för att inte missa tåget, det var nära men jag hann.


Satte mig på tåget med trötta fötter efter en helt underbar dag. Bara en sån dag som man kan ha i just den staden, New York City.
En dag i Boston
Vi åkte bil dit vilket bara det var roligt, då vi lyssnade på musik och pratade.
Solen sken i Boston och det var en riktigt fin dag.



Vi gick till det fina hotellet "Four Seasons" och åt brunch. Så gott och allt var så fint upplagt. Lyxigt!



Tog en promenad i parken innan vi gick till en möbelaffär. Efter att ha shoppat där gick vi till "Newbury street" och tittade i affärer och shoppade lite.









Starbucks julkaffe, min hade smak av polkagris.
Sen blev det kväll och vi begav oss hem igen. En jättemysig dag tillsammans med min värdmamma! Så glad och tacksam att hon bjöd med mig på denna roadtrip till Boston över dagen. Så kul att bara umgås vi två och ha tid att prata och umgås.
Halloween OCH Thanksgiving
Ja, största delen tillbringade jag hemma. Lekte med barnen, hjälpte till med det som behövdes, umgicks med min värdmamma på dagarna och med barnen på eftermiddagarna. Gick promenader med deras nya hund. Förutom snö två dagar så hade vi underbart höstväder så mycket tid spenderades utomhus. Jag följde med barnen på deras fritidsaktiviteter, lagade mat, spelade spel osv. Det var precis som att komma in i au pair livet igen.
Halloween firade jag med allt som det innebär. Klä ut sig, karva pumpor, trick or treating osv. Så rolig högtid och jag är så glad att jag fick möjlighet att fira den i USA igen med min värdfamilj.

Denna skylt mötte mig hemma. Barnen var såklart lite besvikna att de inte fick komma med den till flygplatsen.






Efterlängtat!



Underbara höst!


Pretzel och lemonade
Jag fick fira Thanksgiving, trots att det inte var dags än. Familjen plus värdmormorn och morfarn och min värdmammas syster med familj kom och firade Thanksgiving med mig. Det är en av mina favorithögtider som firas i USA och det var så snällt att de ville göra detta för mig. Det kändes precis som en riktig Thanksgiving, vi hade all den goda maten. Så gott och trevligt!

Kalkonen har precis kommit ur ugnen.


Äpplepaj som jag bakat och sen pumpapaj som min värdmammas syster bakat.
Jag hann även med några dagsutflykter till andra städer. Men de får varsitt eget inlägg.
Den lååånga flygresan
Kan ju börja med den långa flygresan. Jag skulle byta flyg tre gånger. Inte vad man vill kanske men så var det. Men alla flyg krånglade och allt som kunde gå fel gick fel.
Första flygresan var till Köpenhamn och den skulle bara ta en timme. Den tog lite mer än fem timmar. Då stod vi still i luften en timme, stod still på landbanan på en annan flygplats i Danmark i tre timmar innan dimman släppte i Köpenhamn och vi kunde landa. Hela resan var jag stressad över att jag skulle missa mitt andra flyg. Så när vi kom av sprang jag för att hitta gaten, bara för att se att den var försenad en timme. Gick och åt lite och sen såg jag att planet var försenat på obestämd tid men nästa info skulle komma om någon timme. Gick till kundtjänst men där var jag inte ensam. Fick nummer 784 och det nummer som betjänades var nr 343. Kom tillbaka en timme senare och då hade det bara gått 20 nummer. Så någon hjälp räknade jag inte med att få. Efter ca tre timmar kunde jag gå till gaten och checka in. Där undrar de vart jag har min resväska. Men den sa de på min första flygresa att den skulle komma hela vägen till min slutdestination. Men det skulle den inte, så hon ringde en massa samtal och försökte få med väskan på detta flyg.
Åh, inget kul!
Vi fick gå på planet och ungefär 4 timmar försent lyfte vi.
När vi hade flygit i bara ett par timmar säger piloten att besättningen har jobbat förlänge och inte kan jobba hela flygningen. Trodde det var ett skämt och visste inte om jag skulle skratta eller gråta. Men nej då, vi landade någonstans i Kanada och fick vänta någon timme på den nya besättningen.
Kom fram till Toronto 6 timmar försent. Hade missat mitt sista flyg för länge sen, precis som nästan hela resten av flyget.
Gick av och där skulle man ställa sig i kö för att få en folder med info om hotellrum över natten och ny flygresa. Jag tänkte att det eftersom det var sent på kvällen kunde det vara skönt att få sova på hotell, duscha på morgonen, sminka sig och göra iordning sig och sen känna sig fräsh när man kom till familjen.
När det blev min tur i kön, tror du att de hade en folder till mig? Nej då. Så jag fick gå till kundtjänst. Men först skulle jag gå igenom tullen och sen hämta ut min väska som inte kom. Gick för att fråga och då kunde de se att den var kvar i Köpenhamn. INTE roligt! Men det tyckte dem, jag hade missat mitt flyg och hade ingen väska. De sa också att det snöade i Albany vilket jag inte ville osv.
Fick skriva på en massa papper och sen gick jag till en kundtjänst som var stängd. Fanns bara en städerska som gick runt och sopade. Hittade till slut en kundtjänst och ställde mig i kö. Då brast det och jag började gråta.
Måste ha sett hemsk ut när jag äntligen fick hjälp. Hon var jättesnäll, förklarade allt, fixade nytt flyg, hotellrum över natten. Men när hon hörde att min väska var borta så tyckte hon verkligen synd om mig. Hon gav mig ett litet kit med tandborste, tandkräm, borste osv. Så snällt!
Åkte buss till hotellet och kom fram vid elva. Hemkst lång och jobbig dag!
Hade jag haft min resväska hade jag kunnat njuta av att bo på hotell. Men inte nu. Jag hade ingen täckning och sen dog batteriet så jag kunde inte höra av mig till någon. Hann höra av mig till min värdmamma innan batteriet dog. Gick och lade mig bara för att fem timmar senare gå och och åka till flygplatsen.
Behöver jag säga att jag då var trött på att flyga?
På flygplatsen ropade de upp mitt namn, de ville kolla så att jag var med på detta flyg. Snällt! Allt såg bra ut men såklart skulle något krångla här med. Flyget blev ca en halvtimme försenat. Såklart!
Det var så skönt att landa och veta att nu var jag där skulle vara.
Lång historia om min långa flygresa.
Vad är det man brukar säga? Bättre sent än aldrig!


På flygplatsen

Påväg att mellanlanda för att byta besättning

Mitt stora och fina hotellrum


Mitt lilla överlevnadskit


Det lilla flyget till Albany. Coolt att man kan se rakt fram, precis som piloterna.
Hemma igen!
Det är så mycket känslor nu. Jag saknar USA så det gör ont. Jag vet att det går över och blir bättre men ändå. Känner för att gråta hela tiden. Samtidigt känner jag mig dum mot mina föräldrar. Jag vill ju vara glad över att jag är hemma. Vilket jag är men de andra känslorna är så jobbiga och samtidigt svåra att förklara.
Under dessa tre veckor fick jag återuppleva min au pair tid och jag saknar det så himla mycket. När jag kommer till USA och min värdfamilj känns det verkligen som att komma hem. Jag älskar dem så otroligt mycket!
Jag tror det är jobbigare att lämna dem för hem till Sverige vet jag att jag alltid kommer. Jag älskar min familj över allt annat och det är här, nära dem, som jag vill bo när jag själv får barn. Men jag känner mig så dum när jag gråter över att jag har hemlängtan till USA.
Jag önskar att jag kunde vara på två ställen samtidigt. Jag minns att det var såhär när jag kom hem efter mitt besök i februari också så jag vet att det blir bättre. Men just nu är det jobbigt.
Tog en massa bilder och såklart ska jag lägga upp dem här. Det kommer!

NYC i november 2011
Dalig uppdatering
Sa jag tankte ta till vara och njuta in i det sista sa uppdaterar jag med bilder och allt nar jag kommer hem sen.
Lite uppdatering
Dagarna gar i ett har och jag njuter verkligen av att vara tillbaka.
Ser verkligen fram emot helgen. Imorgon ska vi fira Thanksgiving for min skull da jag missar nar den ar pa riktigt. Sa lite slakt kommer upp for att fira den. Jattensnallt och det ska bli sa kul att traffa dem igen.
Pa sondag aker jag och min vardmamma till Boston over dagen. Ska bli jattemysigt!
Det ar underbart att fa umgas med barnen igen. De har vuxit en del och det ar sa mysigt att fa kramas och busas ihop igen. Att fa lasa god nattsaga och mysa med den minsta tjejen ar otroligt mysigt och nagot jag verkligen har saknat. Hon kan ocksa saga hela mitt namn nu och det ar sa kul att hora.
Att fa se deras ansikten skina upp nar man kommer varmer sa mycket. Det ar sa manga sma saker som jag hoppas att jag kommer minnas lange. Sma saker som de sager och gor. Mina alskade barn.
Nu ska jag njuta av tystnaden. Barnen sover och vardforaldrarna ar ivag pa middag.
Tankte forst bjuda pa nagra bilder.

De forsta dagarna bjod pa sno




Halloween bilderna kommer nar jag ar pa svensk mark igen.
