Dagen började så bra. Jag åkte iväg för att titta in filminspelningen men två minuter efter att jag hade satt mig i bilen så ringer min värdmamma och efter det så blev allt lite annorlunda. Hon berättade att deras gamla au pair har bestämt när hon ska komma i sommar så hon ville bara komma så att de datumen var okej med mig. Jag sa okej och det kändes bra. Men sen när jag lade på så kom tårarna och jag jag blev själv frövånad när jag en sekund senare började gråta högt. Jag bara grät och grät.

Jag har vetat att den här dagen skulle komma. Har inte skrivit om det i bloggen, men detta är ett ämne som har gett mig magont, tårar och en jobbig känsla. När jag har tänkt på det så har jag försökt att tänka positiva tankar, men nu är dem som bortblåsta. Nu är dagen här, det är bestämt, hon ska komma. Jag visste att jag kanske skulle fälla några tårar när jag fick reda på det. Men jag blev förvånad över att jag grät så mycket och så länge som jag gjorde.

Nu har det gått några timmar men jag har fortfarande en jobbig känsla i magen och det känns som att jag är nära till tårar hela tiden.

Usch, jag ville bara lätta mitt hjärta lite i bloggen.

Skriver om filminpselningen lite senare. Nu ska jag gå ut på en promenad. Temperaturen visar på 98 F. Kanon väder!