"Salt" på film och i verklighet

I April 2009 kom ett stort filmteam med Angelina Jolie till Albany för att spela in scener till filmen "Salt". Och jag var såklart där!
Så coolt att se Angelina Jolie, men också att se lite bakom kulisserna.
Och nu har jag även sett filmen. Så coolt att se filmen när man har sett när vissa scener har spelats in. Häftigt att se hur det blev på film sen. En film att rekommendera!


Det var på dessa vägar de spelade in.




Här på lastbilen är dem.


Angelina Jolie!


Action!


Angelina Jolie med sin stuntkvinna.

Detta filmklipp är inte det bästa. Klippet slutar när det blir som bäst. Men detta spelade de in i Albany.

Om ni tittar noga så ser ni att det är den blå lastbilen hon hoppar på som man ser i mina bilder.

Här kan ni läsa inlägget jag skrev efter att ha varit där.

Riktigt hägtig upplevelse!

Informationsmöte

För er som sitter och funderar på att åka som Au pair rekommenderar jag er att gå på ett informationsmöte.
Gå in här för att hitta ett möte som är nära där just du bor.
På onsdag är det ett info möte i Norrköping och jag kommer att vara där för att berätta om mina år som Au Pair. Bor ni i närheten? Anmäl er via Cultural Cares hemsida och kom och få veta allt om hur det är att vara Au Pair.

Nu ska jag sätta mig och skriva ner lite vad jag ska säga.



Change of plans

Så blev väntetiden kortare. Ändrat min flygbiljett så jag kommer till USA en vecka tidigare. Underbart! 3 veckor hemma i New York. Längtar!
Den 15 februari lyfter planet. Nu blev det helt plötsligt bara 26 dagar kvar!


Emmy galan

I söndags var det en stjärnspäckad gala i Los Angels då Golden Globes gick av stapeln.
Det fick mig att tänka på den 29 september förra året då jag och min syster gick på Emmy galan i Los Angeles.

Så hur hamnade jag där egentligen? Jag kommer ihåg att jag satt en kväll och tittade på vad jag och min syster kunde göra när vi kom till LA, om det fanns några matcher i någon sport eller liknande. Av en slump fick jag se att Emmy galan skulle hållas den 29:e september, dagen efter att vi kom dit. En sådan sak gick ju bara inte att ignorera. Så jag letade upp numret till de som höll i galan, ringde och frågade om jag, en helt vanlig person, kunde köpa biljetter till galan. Absolut fick jag till svar. Hörde jag rätt, jo det gjorde jag. Dock släpptes inte biljetterna förrens i juli och det var bara maj. Jag lämnade min mejladress så skulle jag få ett mejl när biljetterna fanns att köpa och så var det först till kvarn. Men av rädsla för att min mejladress kunde ha blivit fel så ringde jag ett par gånger för att dubbelkolla. Så äntligen kom mejlet och jag skickade in att jag ville ha två biljetter direkt. 
Dock var det lite krångel hur jag skulle få biljetterna osv så det blev ett par samtal till dem, så många att de till slut visste vem jag var.  Jag trodde att jag drömde. Men det var sant, jag hade biljetter till en gala. En gala i Los Angeles. Detta skulle hållas hemligt för min syster, hon fick bara veta att hon skulle införskaffa sig en klänning till resan. Klädkoden var formell klädsel.

Så kom min syster och hon fick veta när hon skulle bära klänningen. Så gjorde vi resan och under den, mitt ute i skogen någonstans, ringde jag ett samtal och bokade en limousin till galan. Ännu en överraskning till min syster.

Som kom vi till Los Angeles och det blev Söndagen den 29 september 2010. Dagen då Emmy galan skulle gå av stapeln. Dagen gick mest åt att göra sig iordning. Vi lyxade till det med att gå och få manikyr och pedikyr. Vi var så nervösa, det går inte att beskriva. Hade tv:n på och där pratades det om Emmy galan och det räknades ner. Vi kunde inte förstå att vi skulle vara där. Se allt med egna ögon.
Vi var klädda och så redo som vi kunde bli. Limon ringer och säger att den kommer om 10 minuter och när jag lagt på säger min syster: "Vi har ett problem". Hon vänder sig om och hennes dragkedja i sidan har gått sönder. Panik, panik! Vad är oddsen att detta händer tio minuter innan vi ska åka?!
Jag skrattade istället för att gråta och kunde inte låta bli att tänka att det var tur att det inte var jag. Min syster skötte det riktigt bra, medan om det hade hänt mig så hade jag lagt mig gråtandes på sängen och sagt att jag inte skulle åka. Men min syster skötte det galant med ett par hålnålar!

Klara och redo:



 

Min fina syster!

Limousinen kom och chauffören tog på sig sin kostym innan vi åkte vidare. Allt kändes så overkligt och vi var så nervösa. Nästan så att jag kände "nej, vi vänder om och åker hem". Dagen till ära att jag investerat i ett par klackskor. Jag har aldrig gått i klackskor, inte ens på min bal sista året på gymnasiet. Vet inte vad jag tänkte när jag tänkte premiärgå i klackskor på röda mattan av alla ställen.
Med andra ord så var nervositeten hög men också förväntan.




Redo att åka





Så närmade vi oss Nokia Theatre där galan hölls. Polis och säkerhetskontroller och det var en cool känsla att komma igenom dem. Vi fick komma igenom, vi fick vara där! Det var många limousiner och svarta snygga bilar. Vi närmade oss röda mattan och där fanns rödklädda människor som öppnade bildörrarna och hälsade oss välkomna. Overkligt!





Vi klev ur och såg en massa finklädda människor. Overkligt! Samtidigt som oss klev Wanda Sykes ut ur sin bil.
Josefin och jag gick igenom säkerhetskontrollen och gick helt plöstligt på Röda mattan. Helt obeskrivligt! Det var en stor röd matta och endast ett litet rep skiljde oss från kändisarna. Alla tält med reportrar var uppradade och allt såg ut som det gör på tv. Men efter flera år av att ha sett det på tv såg jag nu allt med egna ögon, på riktigt.
Såg Ryan Secreast intervjua olika kändisar. Såg alltid så vackra Eva Longoria med sin man (nu före detta man) Tony Parker, sångerskan Jewel osv. Och längs mattan stod mängder med fotografer. Så häftigt! Att se allt detta med egna ögon, att vara på plats var så coolt!




Ryan Seacrest




Eva Longoria och Tony Parker


Sångerskan Jewel och Eva Longoria
















Jag har gått på röda mattan!






Vi kom in i arenan och stod och tittade ner på röda mattan där fler kändisar anlände och poserade för alla fotografer.



Att komma in i arenan och se scenen och allt var så häftigt. Vi intog våra platser och galan satte igång. Komikern Jimmy Fallon höll i galan och öppningsnumret han hade tillsammans med en rad olika tv kändisar var så bra. En riktigt bra öppning. Sen delades pris efter pris ut.
Det var precis som på tv, men nu satt jag som en i publiken och såg allt live. Det var också roligt att se hur det gick till lite bakom kamerorna. När det blev reklampaus på tv:n såg man hur alla reste sig upp och miglade runt. Sen när de sa "30 sek till sändning" såg man hur alla rusade tillbaka till sina platser. Sen sa de: "3, 2, 1 applause please" och så applåderade vi och sändningen var igång. Kul!
Många kända ansikten dök upp under galan. Många ansikten man känner igen men inte kan namnen på. Men för att nämna några så såg jag Tina Fey, Betty White, Tom Hanks, Kim Kardashian, Al Pacino, Claire Danes, Kyra Sedgewick, Jane Lynch, Tom Selleck, Sofia Vergara, John Krasinski, January Jones, Mariska Hargitay och många fler.  
Mest applåder fick George Clooney när han äntrade scenen. Förutom mig och min syster så fick galan lite extra svensk sjtärnglans i form av Alexander Skarsgård. Galan var ca tre timmar och lång och många priser delades ut. Jag satt och njöt av att få vara med om allt detta. Var nästan så att jag var tvungen att nypa mig i armen några gånger.


Arenan där galan hölls


Min klänning bakifrån.

Jag har alltid haft en dröm att få gå på en röd matta, få vara med on något som kändisar är med om. Har alltid drömt om det men insett att det var en dröm som skulle få stanna vid just en dröm.
Men den blev sann. Min stora dröm blev sann. Och just den dagen kunde jag inte ha varit lyckligare!

Som i USA fast i Sverige

Josefin och jag hade ett par underbara dagar tillsammans. Det blev vinterpromenad, lite shopping, mat, fika (årets första semla), filmkväll, museum besök och en massa massa PRAT. Om USA, om au pair tiden, om ALLT!
Underbart!
Ibland kunde det kännas precis som när vi var i USA. Bara att nu var det ett annat språk och lite mer snö. 
Att träffa henne här i Sverige kändes helt normalt och ibland lite konstigt.
Jättetrevligt var det i alla fall och om saknaden efter USA kunde bli större så blev den det nu. Vilken underbar tid Au pair tiden var.
Men om 38 dagar sätter jag min fot på Amerikansk mark igen. Och när jag pratat med Josefin under dessa dagar har jag fått upp en ganska klar bild över vad jag vill äta, shoppa och göra.

Jag låter bilderna tala.


Winter Wonderland!














Vänner!


Thai mat








När vi skulle välja film var valet enkelt när vi såg filmtiteln, "New York, I love you"





Tack Josefin för dessa dagar!

Josefin på besök

Om någon timme ska jag åka till tågstationen och hämta upp ingen mindre än Josefin!
En underbar vän som jag träffade i USA. Vi spenderade mycket tid ihop och gjorde en massa roliga saker tillsammans. Om ni har läst bloggen känner ni säkert igen henne. Nu ser jag fram emot att spendera ett par dagar med henne och jag är beredd för mycket PRAT. Lite roligt när jag tänker på att vi aldrig umgåtts i Sverige tidigare utan bara i USA.


Albany, NY våren 2010


Året som gått

1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut? Oj, en massa saker. Gick på röda mattan. Reste och upplevde en mängd olika saker.
2. Höll du några av dina nyårslöften? Nja, hade inga nyårslöften. 
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?: Nej.
4. Dog någon som stod dig nära?: Nej, tack och lov.
5. Vilka länder besökte du?: USA, Kanada, Sverige, Norge och Estland.
6. Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011? Min värdfamilj.
7. Vilket datum från år 2010 kommer du alltid att minnas? 17 september, sista kvällen med min värdfamilj. Kommer även minnas 19 juni, Det kungliga bröllopet.
8. Vad var din största framgång 2010?: Jag fullföljde mitt år som Au pair, jag fick ett jobb. 
9. Största misstaget?: Hm, gjorde inga stora misstag.
10. Har du varit sjuk eller skadat dig?: Ett antal lunginflammationer och bihåleinflammationer.
11. Bästa köpet? Biljetten till Emmygalan.
12. Vad spenderade du mest pengar på?: Resor!
13. Gjorde någonting dig riktigt glad?: Alla underbara människor jag träffat och allt jag upplevt.
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010? Bad Romance, Love the way you lie, mfl.
15. Är du gladare eller ledsnare nu jämfört med tidigare i år?: Gladare!
16. Vad önskar du att du gjort mer?: Kan inte komma på nåt...
17. Vad önskar du att du gjort mindre?: Brytt mig om småsaker.
18. Hur tillbringade du Nyår?: Med underbara vänner i Tallinn.
19. Blev du kär i år?: Nja.
20. Favoritprogram på TV?: Gossip Girl, One tree hill, Grey´s Anatomy.
21. Bästa boken du läste i år?:  Twilight.
22. Största musikaliska upptäckten?: Bon Jovi.
24. Något du önskade dig och fick när du fyllde år?: Tid med underbara människor.
25. Något du önskade dig men inte fick?: Nej.
26. Vad gjorde du på din födelsedag 2010?: Firade med värdfamilj och vänner. Mysig och bra dag!
27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?: Nej tror inte det.
28. Hur skulle du beskriva din stil år 2010?: Mycket leggings.
29. Vilken kändis var du mest sugen på?: Alla :)
30. Vem saknade du?:  Halva året min familj, andra halvåret min värdfamilj.
31. De bästa nya människorna du träffade? Josefin, som kom som Au Pair och förgyllde min tid i USA. Alla andra au pairer, människorna på resan och mina nya härliga arbetskamrater.
32. Hur ser det nya året ut?: Jobb och resor!


New York, New York

Biljetten är bokad. Jag åker tillbaka till USA och New York för att hälsa på min värdfamilj. 
Det ska bli så kul och jag längtar!

Den 22 Februari lyfter flyget! Då får ni följa med. Som att komma hem igen!


Välkommen 2011

Nyss hemkommen från att ha firat nyår i Tallinn. Det var kryssning, halt, ufon, ester, livat dag som natt, mysiga restaurangbesök, barer och underbart sällskap. Kunde inte ha blivit bättre. En toppen helg!

Men nu är jag trött!

2011 tänkte jag ta tag i att organisera bloggen lite. Göra så att ni lättare kan hitta svar på frågor osv. Få mer tips och idéer och inspiration. Hur låter det?

Nu blir det att slappa. Tröttheten och segheten kom över mig så fort. Men oj vad det var värt det!

Hoppas ni har haft ett gott nytt år och en bra start på det nya året!

Ps. Johanna. Du kan skriva frågorna i kommentarsfältet eller skriva din mejladress så svarar jag på dina frågor!




RSS 2.0
Blogg listad på Bloggtoppen.se