Igår när jag stod och lagade mat nämnde min värdmamma något om någon au pair som vunnit i tävlingen "Årets au pair". Tydligen hade den här au pairen lärt sig teckenspråk och lärt sig kommunicera med sitt värdbarn som var döv.
Men sen sa min värdmama något som gjorde mig både chockad och jätteglad. Hon sa att hon hade funderat på att nominera mig. Men när hon läste om den som vunnit tänkte hon att de som vann inte bara var jättebra au pairer utan hade en speciell situation. Ett års vinnare hade kommit 2 veckor efter värdpappans begravning osv.
Men hon sa att jag absolut var en kandidat för "priset" och för dem var jag redan vinnaren.

Bara att hon ens funderade på det gjorde mig så himla glad och även rörd. Det betydde allt!

Men min äldsta tjej tyckte inte att det räckte så hon gjorde en lapp där det stod "Au pair of the year" som hon satte på min tröja. Och jag gick stolt runt och bar på den.

Åh, så glad jag är. Jag älskar min värdfamilj!