Home Sweet Home

Jag tänkte skriva lite om hur det var att lämna "hemmet" i USA och komma tillbaka hem till Sverige efter 16 månader.

Jag var jätteexalterad över att komma hem. Det var det enda jag kunde tänka på veckorna innan avresa. Tyckte det var lite tråkigt att jag skulle missa när barnen öppnade julklapparna men allt annat vägde upp det.
Att få komma hem över just jul och nyår kändes jättekul! Dels för att jag älskar julen och alla traditioner man har. Men också för under julen var alla vänner hemma också.

Det är svårt att beskriva hur det kändes att landa i Sverige där alla skyltar var på svenska och där nästan alla runtomkring mig pratade svenska. Det var en stor omställning. Att gå runt i Stockholm kändes overkligt och att höra svenska röster kändes så kul. Det tog ett tag att lära sig att folk hör och förstår vad man säger nu så man kan inte säga allt som man tycker. Det tog ett litet tag innan jag vande mig vid att prata svenska hela tiden. Jag fick tänka till lite innan jag skulle prata. Att säga "Thank you" och "please" kom som en reflex.

Att komma hem till mitt hem, till mitt hus kändes precis som vanligt men samtidigt jättekonstig. Det var en speciell känsla, att se huset på utsidan kändes precis som vanligt men att se det på insidan kändes speciellt. Det var så mysigt och hemtrevligt! Första kvällen och dagen därpå kände jag mig som en gäst och det kändes så konstigt att känna sig som en gäst i sitt egna hem. Men det gjorde jag. Dock tog det inte många dagar innan jag kände mig som hemma igen.  Det var lite roligt när jag skulle hitta saker när jag skulle laga mat och fick öppna varje låda och leta i varje hylla efter det. Då märktes det att jag inte hade varit hemma på ett tag.

Att träffa min familj och mina vänner var underbart. Efter en minut kändes allt precis som vanligt igen. Lite uppdatering bara så var allt precis som det brukade. Så otroligt skönt!

Att se all svensk mat var såå härligt! Jag gottade mig i allt från frukost, lunch, mellanmål, middag och godis. Så gott! Och det är stor skillnad på vad jag ätit i 16 månader till vad jag åt hemma. Jag bara njöt av allt gott som serverades. Att fika var efterlängtat och det såg jag till att jag gjorde flera gånger!

De första dagarna hade jag hemlängtan till USA. Jag saknade min värdfamilj och allt som kändes normalt. Det var konstigt att vara hemma men ändå ha hemlängtan. Men jag kom in i allt jättesnabbt och det var lite läskigt hur avlägset USA och allt kändes så fort. Det gjorde mig rädd. När jag skypade med min värdfamilj på juldagen kom allt tillbaka och jag saknade dem lite extra. Men större delen av min tid hemma njöt jag bara av att vara hemma. Kanske hade jag inte så stor saknad för att jag visste att jag skulle komma tillbaka. Och tur var väl det, annars tror jag att jag hade varit lite deprimerad och inte alls så glad som jag var. 

Det var så härligt att vara hemma. Att få bli omhändertagen och bara vara. Att gå upp på morgonen utan jobbtider att passa utan de tider man hade var en klipptid, en tandläkartid och tider man bestämt med släkt och vänner. Inga måsten utan man bara gled omrking och va. Jag älskade att bara sitta och prata med mina vänner precis som förr. Och att ha hemma kvällar framför tv:n med familjen var så härligt. Jag hade glömt bort hur skönt det var. Jag blev verkligen bortskämd och jag njöt av det. Det var så härligt och skönt att när avresan började närma sig ville jag inte åka tillbaka. Jag ville stanna kvar för allt var så bra. 

Men jag var tvungen att åka tillbaka. Och det var så kul att träffa barnen igen. Jag hade inget sug efter att jobba igen men nu när lite mer än en vecka har gått sedan jag kom tillbaka så kan jag säga att man kommer in i allt så snabbt. Nu är jag inne i detta livet igen och känner att jag inte vill att det här ska ta slut. Jag vill inte åka härifrån. Haha, ibland kan jag undra vad jag gett mig in på. Jag har skapat 2 olika liv. 
Jag älskar mitt liv hemma i Sverige där jag har all familj och vänner. Och jag vet att jag alltid kommer att ha kvar mitt hem och min familj osv i Sverige. Men jag älskar livet här där jag har en annan underbar familj. Här borta i USA känns det hela tiden som att jag gör något. Varje dag jobbar och sliter jag. Jag står på egna ben och jag utvecklas. För varje dag som går känner jag mig nöjd med mig själv. Här borta känns det också som att det finns så mycket att göra. Så mycket man vill uppleva och se.
Det är två underbara liv!

Nu har jag som sagt kommit in i livet här i USA igen men hemlängtan och saknaden blir lite större nu bara för att jag vet hur bra det var hemma.

Men hem kommer jag så småningom så jag ska njuta av tiden som är kvar här.


Min älskade familj!


Kommentarer
Postat av: Ellen

Haha vad kul! Det känns ju nästan som att man lär känna en person genom bloggen, :)



Jag gillade vofflan, dock var det Matildas.. Jag tog en vanlig som du skrev om, vågade mig inte på matvåfflan men det skulle jaga llt gjort. Får bli nästa gång, hoppas allt är bra med dig! Kram

2010-01-14 @ 23:35:04
URL: http://ellene.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0
Blogg listad på Bloggtoppen.se